funderingar i huvudet nu. men det är svårt med livet ibland. man kan inte alltid veta vad man vill eller vad man inte vill. inte med allt. vissa saker är jag helt säker på är rätt och viktigt (bröllop och kärlek), andra saker skulle kunna ändras. (jobb och sånt) 

jag tycker om mitt jobb. jag trivs på min arbetsplats. ändå kan jag inte hjälpa att jag känner ibland, litegrann att det finns väl något annat jag ska bli också? eller? jag vill utvecklas, jag vill aldrig stå still i mitt jobb. jag vill inte sitta här om 30 år och göra samma saker som jag gör idag. då har ju inget hänt. 

 

så frågan är; ska man satsa och hitta något annat man kan bli?

eller är det kört för vi har redan lån och bostadsrätt och bil som behöver reparationer och drömmar om en familj en dag och det känns på något hemskt sätt som att om jag ändrar riktning nu så kanske allt ändrar riktning i mitt liv. och det vill jag inte.

är det verkligen så svårt att ta steget? är det verkligen så lätt?