mina hundar var inte vakna när jag kom ner för trappen och in i garaget. det var helt tyst och för en millisekund tänkte jag att någon galning huggit dem i småbitar (jag läser kriminalthrillers just nu) men sen kom en yrvaken ture utspringande och hoppade på mig och strax efter släpade viggo sig upp och satte kurs mot vardagsrummet där hans älskade tuggeben finns. alex kom förstås tio minuter senare. ture krävde frukost, han fick det och nu sitter jag vid datorn och skjuter upp morgonpromenaden pga spöregn. borde kanske ge mat åt mig själv för min mage kräver också men trots det enorma utbudet är jag inte riktigt sugen.